tankar om konst
Säsonger- allt har sin tid
Livet består av olika säsonger som kommer och går. Ingen av dem vara för evigt, och det är som det ska vara. Jag tänker ofta att vi här i norr får hjälp av naturen att förstå livets olika säsonger. Vi som har både vinter, vår, sommar och höst. Även om november kan kännas lång vet vi att det kommer en vår. Först försiktigt trevande, så allt modigare tills hela naturen spricker ut i sommar. Men inte heller sommaren varar för evigt. Hösten kommer sen då vi får kura skymning och dra oss tillbaka, och det behövs också.
˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜
Den här tavlan heter just seasons – allt har sin tid.
seasons- allt har sin tid ˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜
måla utifrån lust
Jag började måla den utifrån en lust att skapa med grön gult i olika tekniker för akryl på duk. Jag tror att lust är ett bra ställe att börja skapande på. Först kom den gula färgen och glädjen med den. Tidigare i mitt liv har jag känt liknande skaparglädje när jag sjunger eller dansar men nu fick jag uppleva det med färg. När jag blandat till den ljusgula färgen och började måla bubblade skrattet rakt ut för att nyansen gjorde mig så glad! och sen blev jag glad igen för att färg kunde göra mig glad.
På den högra sidan dominerar det ljusgula med glädje och hopp som övergår till ett lekande fält med gröna och gula kurvor som dansar tillsammans. Längst ner i vänstra hörnet finns ett mörkt parti, kanske oroligt, med gröna, vita, och gula ax som växer uppåt. Med hjälp av gula bollar övergår dessa så småningom till ett grönt lugnt fält. Från det gröna lugna fältet kan man gå vidare mot de de dansarna kurvorna eller så tar man diagonalen ner till det gula igen.
livets säsonger
De olika fälten representerar olika säsonger eller känslor som vi har under livet. På olika sätt går de in i varandra och hör ihop. Precis som naturen, har även vi säsonger och det är som det ska. Och ingen av dem varar för evigt. För mig genererar det ett lugn och en trygghet samtidigt som jag känner en angelägenhet att ta vara på dagarna. Hur jag tar vara på en dag kan vara mycket olika beroende på säsong…
Det är min tanke bakom tavlan, men ser du något annat vore det mycket spännande att få höra!
och vill du se en annan tavla jag målat kan du trycka här ⬇️
/🌻
Som att varandra på nattfärsk is
Under några års tid har jag då och då filmat underlaget jag gått på. Kanske kan det bli ett större konstprojekt så småningom. Just nu är det mer som foto- och filmdagbok över var mina fötter trätt. Det har blivit ett vackert kluster av underlag, så där som livet självt..
påväg mot skogen hemma 
en brygga i Göteborgs skärgård 
grusvägen ovanför huset 
i Skåne på hällar 
Skrea strand i Falkenberg 
bland stenblock I skogen på andra sidan tjärnen 
Lidsjön beklädd med is 
i min skog 
Atlanten möter land Jag tycker fötterna minns hur det vara att gå på just de olika underlagen. Allt från mjuk mossa till kantiga stenar. Sand under svalkande vågor som långsamt försvinner under fötterna eller stabil men lite tråkig grusväg
˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˜˚˜˜˚
En februari för några år sen höll jag på att förbereda en konsert om spänningen mellan att våga gå vidare trots att man inte vet om det bär… Ni vet känslan när marken under en sviktar, framtiden känns oviss men morgondagen fortsätter dyka upp så man får helt enkelt fortsätta… Kan hända kan du känna igen känslan när du ser filmen.
˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˜˚˜˜˚
För mig fungerar det ofta så att jag behöver använda flera sinnen och konstformer när jag skapar. I det här fallet blev det film, text och musik.
˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˚˜˜˚˜˜˚
tunn nyis på tjock underis Denna morgon låg en tunn nyis ovanpå den tjocka underisen. Eftersom det var vinter hade solen inte riktigt orkat upp så högt på himlen än trots att det var innan förmiddags fikat. Jag gick ensam på isen. Hörde bara mina steg och så isen som kraschade under mina fötter. Trots att jag viste att underisen var tjock reagerade jag instinktivt när överisen brast. Och visst kan man känna igen det även i livet.. Trots att jag vet att jag är buren och trygg kan det ändå vissla till i magen när jag upplever att fotfästet släpper.
Här kommer de första textraderna från låten Nattfärsk is
Som att vandra på nattfärsk is
kommer den att bära eller brista?
försiktigt tar jag
ett
steg
i taget
framåtOch är det inte så vi alla behöver gå? Ett steg i taget, framåt. och när det bär, tar vi ett till.
Känns fint att se på bilderna så här några år efteråt och veta att marken höll, även den gången.
/🌻Samla inspiration för nya projekt
Under 10 minuter om dagen i 10 dagar samlar jag ny inspiration.
Jag är med i en grupp där vi uppmuntrar varandra att under 10 dagar 10 minuter om dagen samla inspiration. ”Kickstart your art” heter det.
Det fina är att man kan använda det här sättet oavsett vilken konstform man skapar i.
Första dagen: handlar om att skriva ner allt som inspirerar. Jag hade ynnesten att sitta på ett cafe med cappucino och grillad macka. (Trots att det tog 40 minuter att ta sig de 20 meterna från bilen till cafet var det helt klart värt det!)
Mörkt trä, svarta detaljer, surr från radio och småprat vid borden runt om mig gör mig gott.
Kanske är det första steget, att hitta platserna, miljöerna där man mår gott och tankarna blir inspirerande.
Cafe är en sådan plats för mig. Eller för all del, en klippa nära andra människor där jag kan sitta bredvid och skriva. Tillsammans, men ändå själv.
Det här tillfället satt det en kol-konstnär vid bordet bredvid mig. Han tecknade och jag skrev. Kvinnorna vid bordet framför småpratade och servitören plockade lite lagom mycket. Allt samman gjorde att jag kände mig omgiven av rörelse, kreativitet, hemtrevnad och vila på samma gång. Det gör gott för för själen. Jag satt kvar och njöt tills det stängde.
När man skrivit ner sin mindmap är det dags att se efter mönster. Det är roligt! och intressant! Vad har samtal vid ett annat cafébord gemensamt med sagor eller en god bok?
berättelser
Jo, berättelser! Visst är det underbart med berättelser! De vi berättar för varandra, de vi läser , de vi ser och de vi själva berättar. Berättelser är en stor del av min inspiration till musik, dikter, danser och tavlor.
Nästa dag gäller det att gå runt och leta visuell inspiration. Jag gick till skogen och runt i huset.
repetitiva mönster
stenar på rad 
kristaller på rad 
prickar i glas 
tallens bark 
flätor och hål stickning 
björkens ränder Det är något rogivande med det repetitiva. En sten, är en buckla i stigen men flera efter varandra skapar ett rogivande blickfång. Liksom en musikalisk räka kan vara fin men får den utvecklas till flera återkommande figurer skapar det struktur och lugn åt låten. En ensam länk är just ensam, men tillsammans med flera blir de en en stark kedja.
blandade linjer och olika struktur
diagonalt streck (björkstam) mitt i småmönstrad mossa 
rak fälld sly och mossbeklädd brokig stam Visst är det spännande med linjer och mönster! Framförallt när de blandas. Mycket struktur och något rakt rätt igenom som björkstammen i mossan, granslyn bland nävern eller en enkel melodi över bubblande ackord.
blommor
blomma på kruka 
stubb-blomma 
tovad blomma på lampskärm Jag blir så glad av blommor! Speciellt den här typen med bulliga kronblad runt en mitt! Likt blommor man ritar som barn. För mig inspirerar de till lek och frihet.
grön grå brun i olika nyanser
grön mossa 
annan grön mössa 
mörka gångar av myror som vandrat mellan bark och stam, som gömda herioglyfer 
gråbrun granstam 
mild gröngrå nyans 
brun tallbarkbit Jag älskar färg! Starka färger som gul, röd, grön och cerise men så här i februari är det något speciellt med med det mjuka grön-grå-bruna. Ett vardagligt lugn. Tittar man noga är det många nyanser gömda där i lugnet och kanske är det just det dova som gör att man gärna tittar länge för att ta in skiftningarna.
Blev du sugen på att själv leta inspiration? häng på vet ja! vill gärna höra vad som inspirera dig!
Du kanske också gillar
Skönhet jag hittat under veckan som gått
Skönhet jag upplevt under veckan och förundranseffekten
En tavla blir till eller lek med färg och form
Under någon veckas tid har jag målat den här tavlan. En akryl på canvas. Jag har inte bestämt mig än om den är klar eller inte. Den behöver vila några fler dagar först…
Jag tycker att det är väldigt roligt att måla! Som en enda lång lekstund.
..och mycket mindre adrenalinpåslag än monopol…
Måla och komponera liknar varandra. Jag kan leka/skapa, sedan backa och se efter vad det blev. Under flera dagar kan jag återkomma till tavlan, lägga på lite mer färg här, lite annan struktur där, vända den upp och ner för att få nya perspektiv.
Den växer fram mellan skapande och betraktande.
Men målande skiljer sig från att sjunga en improvisation, eftersom sångimprovisationen bara sker i stunden. Under en improvisationsstund kan jag inte ta ett steg tillbaka för att höra vad det blev och förändra. Nästa låt jag sjunger är en ny.
Man kan säga att de olika skapande processerna kompletterar varandra mycket bra!
Det jag tycker om med akryl är färgernas intensitet.
Att det går att variera konsistens, struktur och nyans så mycket.
Jag tycker även själva målandet är roligt. Färgen inbjuder till lek. Akvarell är mer allvar och kräver mer tekniskt kunnande. Men i akryl kan man måla över och ändra hur länge som helst. Akryl passar även bra att måla med alternativa saker. Som händer, spatlar, kontokort…
då blir det lek…..
……..och i leken kan allt hända!
Jag tänkte ta er med så ni får se hur den här tavlan blev till…
Först väljer jag storlek på canvas. Har inte så stort utbud hemma så jag får välja bland de som finns.
Den här gången blev det en vit 30×40 cm.
Jag bestämde mig för kontrast-färger blått ( ultramarin & brilliant blue) och gult (azo yellow medium & azo yellow lemon), med lite olika blandade nyanser och så vitt. Själva blandningen av nyanserna är njutbart i sig. Att se hur nyanserna ändras av bara en liten klutt av tex burnt sienna.
Färgerna målade jag med svamp och kontokort för att få intressanta nyanser, mjuk struktur och lek!
Det var allt jag målade den dagen…
….nästa tillfälle målade jag med med pensel och plastfolie tillsammans med mer färg.
Intressant att se hur kulörerna på fotona ändras beroende på tid på dagen. I det här rummet finns det fönster i tre väderstreck så man får mycket dagsljus när solen är uppe och bara lampljus när solen gått ner.
Under tiden jag målar vänder jag canvasen åt olika håll för att få nya perspektiv och vinklar.
Inser nu att jag borde tagit fler foton! (note to self..)
och så fika paus, den första utomhus för året.
och promenad i skogen.
Målade lite till. Funderade mycket på övre partiet och den högra översta gula fläcken.
vände och vred.. mer blått mindre gult. Flyttade fälten. Höll fram bitar för att se hur en förändring skulle bli innan jag målade på canvasen.
Sov på saken och lät tavlan stå framme i olika typer av ljus, morgon, dag kväll.
och så det färdiga resultatet!
Jag skulle bli mycket glad av att höra om den här tavlan väcker några tankar, känslor eller berättelser i dig?
/🌻
Att utvidga utrymmet för det vackra
Konst har en förmåga att röra vid människor hjärtan,
att skapa en öppenhet i oss att bli berörda och känna.
Konst kan hjälpa oss se världen, varandra och oss själva genom nya ögon.
Så hur väljer vi att använda den superkraften?
Det finns orättvisor vi behöver kämpa mot. Tillfällen vi behöver sätt ner foten och säga stopp.
För ”annars är vi inte människor utan bara en liten lort” – som Astrid Lindgren skrev. Men jag tror att det finns fler sätt att påverka….
nämligen – att utvidga utrymmet för det vackra
genom att uppmärksamma skönheten runt om oss, kan vi hjälpa den att växa
Vi konstnärer, har en unik möjlighet: att vara med och sprida skönhet! Vi kan peka på det vackra som redan finns. Det som många går förbi utan att lägga märke till, kanske för att det är så vanligt, för att vi sett det så många gånger eller för att vi inte har utrymme att ta in skönheten mitt i vardagens alla bestyr…
dansande spindelnät i morgonsol 
blåskimrande skalbagge på vandring Där vi kan vara med och lyfta fram det vackra så fler lägger märke till skönheten. För genom att uppmärksamma skönheten runt om oss, kan vi hjälpa den att växa, sprida sig och få fäste.
Kanske kan det till och med vara så att när vi utvidgar utrymmet för det vackra, får det hemska mindre plats?
Skönhet pekar även på ett värde …..
…och något vackert och dyrbart är man rädd om, det vill man inte förstöra.
Istället vill vill skydda det, vårda det och se till att det får utrymme att blomstra.
Jag vet inte hur det är hemma hos er men i vårat hem fungerar det så att om någon lägger en tröja eller bok eller väska någonstans följs den snart av fler. Om det å andra sida är fint upp plockat och ordning drar man sig för att vara den förste som stökar ner. På samma sätt kan det vara när vi tror att världen redan är förstörd, när vi inte längre ser skönheten, då riskerar vi att ge upp….
Därför vill jag vill vara med och sprida skönhet. Jag vill hjälpa oss att få upp ögonen för att det vackra som finns runtomkring oss. Det som är värt att stanna upp vid och uppmärksamma så att det får växa och spridas.
Skönhet är ett sätt att väcka förundran och med förundran öppnar sig möjligheter. Likt barnet som ser en rymdraket där vi andra ser ett rutschkana, ett hav där vi andra ser en vattenpöl eller en magisk diamant där vi andra ser en vanlig sten, får vi genom förundran nya ögon som ser bortom det fysiska, bortom det uppenbara till nya oväntade möjligheter.
På samma sätt tror jag att konst kan öppna våra sinnen för det vi annars inte skulle uppfatta.
För konst har en förmåga att röra vid våra hjärtan, att väcka något djupt i oss som inte går att förklara med ord. Det är en inre förändring som sker, en öppning mot något större än oss själva.
Så, genom mitt konstnärliga skapande, vill jag röra vid människors hjärtan. Jag vill vara med och locka fram den förundran som kan förändra hur vi ser på oss själva och vår omvärld. För när vi ser världen genom förundrans ögon är allt möjligt.
det låter stort….. men man måste ju börja någonstans…./🌻
